elisabethlindroth.se

- bara en blogg

Sviterna av en graviditet

Graviditet • Permalink • 14
Något jag blivit väl medveten om efter att ha varit gravid ett gäng gånger, är att ingenting någonsin blir som det varit. Första barnet behöver absolut inte vara likt det andra men framför allt, hur kroppen påverkas av första graviditeten behöver absolut inte heller vara likadant som förra gången. Man kan helt enkelt inte veta vad man ger sig in i när man blir gravid igen, fastän man gjort det förr. Nu vet jag med 1000000% säkerhet att jag är finito med allt vad graviditet heter och med en bebis som börjar närma sig åtta månader kan jag också försiktigt börja se hur min nya kropp ser ut. Ta det här med håravfallet till exempel. Efter Åke tappade jag inte aaaaaaalls så här mycket. Jag har ju klippt MÄNGDER av kvinnor som tappat hår efter en graviditet men kan ärligt säga att jag nog nästan aldrig varit med om en som tappat så mycket som jag gjort. Nu när det har lugnat sig och det börjat växa ut små stubbstrån överallt kan jag för första gången ta en ordentlig titt på vad som egentligen hänt. Jag har alltså tappat ALLT hår runtom hela hårfästet runt hela huvudet. Alltså allt hår ungefär en dryg centimeter från hårfästet och uppåt. Pannan har blivit ännu större, precis vid öronen är det kalt och framför dem har jag bara en liten, tunn polisong kvar. Hårfästet bak håller på att växa ut igen men det är alltså ett helt nytt fäste som kommer ut. Från det "nya" hårfästet och någon centimeter in på skallen är håret kvar men jag skulle säga 50% tunnare. Man ser alltså igenom håret som finns där och även där känner jag att det är nytt hår på gång. Inne i själva kalufsen är det ändå lite mer hår kvar men också mycket tunnare. Alltså fatta hur sjukt? Det är inte konstigt att mitt stackars huvud ser ut som det gör, när duschväggarna var tapetserade med hår efter varje dusch och hela ryggen täckt med tappade strån. Jag ska låta håret växa ut en gnutta till innan jag bestämmer hur jag måste klippa det. En liten bit måste av på längden, då det längst ut typ är genomskinligt och KANSKE får jag klippa någon sorts lugg också eftersom det helt enkelt inte är så mycket hår kvar framtill. Kolla ba (ursäkta suddig bild): Sen har vi också magen denna gång. OBS! Inget jag direkt bryr mig om men inte direkt kan låta bli att lägga märke till. Huden är 100% mer rynkig nu. Mest troligt pga ålder och att den tänjts ut ett gäng gånger innan men den blir nog inte så där slät igen som den varit och blev snabbt efter Åke. Okej att jag aldrig fick ihop magmusklerna efter honom heller och att det alltid hänger en påse där men nu är påsen rynkig och naveln har en form jag inte känner igen. Det viktigaste är att magen mår bra så klart och det gör den förhoppningsvis snart. Även där tar det ju ett jäkla tag att komma på bana efter att allt varit möblerat på annat vis. Det är helt enkelt bara så underligt vad vi går igenom för att skapa dessa små liv. Och hur länge det pågår, det slutar ju liksom inte bara för att barnet är ute. Med Åke och Gry i magen. SÅ SKÖNT ATT DET ÄR GJORT! Fast jag saknar babyfejset jag fick som preggo och håret så klart. Ni andra som varit gravida mer än en gång,  har det varit stor skillnad efteråt?
#1 - - Mikaela:

Jag väntar mitt tredje barn, är i vecka 35 as we speak. Men efter de första två var kroppen ganska lik, tror jag. Fick liksom samma "biverkningar", bara lite förstärkt efter andra barnet. Några fler bristningar och lite mer ryggont.
Men denna gång är allt annorlunda, själva graviditeten är så himla annorlunda och jag har på känn att kroppen också kommer vara det efteråt. Allt känns så mycket mer, hormonerna är överallt denna gång

#2 - - Anna:

Har du kollat upp dina sköldkörtelvärden? Tappade massor av hår och visade sig att jag har överproduktion av sköldkörtelhormon, orsakar bland annat håravfall. Inte helt ovanligt att få rubbningar efter graviditet

#3 - - Elisabeth Lindroth:

Jo, har kollat! Tyvärr är det inte det... men skönt att det slutat nu! 😊

#4 - - Elina Sofi:

Första graviditeten gav absolut störst förändringar. Bristningar all over the place! Var bara 20 så misstänker att det var pga massa hormoner i omlopp. För med nr 2 blev det bara några nya bristningar men inte alls som med ettan. Med trean och fyran inga fler bristningar alls, då var jag 27 och 29 år. Naveln blev även helt förstörd efter ettan och tror att den bara blivit lite rynkigare under efterföljande graviditeter. Brösten har nog blivit mindre efter varje amning iofs.

Sjukt nu att precis när jag börjar känna mig stark och mer "som vanligt" (bebis 8,5 mån) så känns en ny graviditet inte lika främmande... selektivt minne minst sagt! 😱

#5 - - Ida:

Ja, tomma bröst, degig mage är största förändringarna rent kroppsligt. Själsligt större förändringar. Orkesmässigt värst av allt.

#6 - - Elisabeth Lindroth:

Haha! Du är verkligen en sån som har psyke för att få jättemånga barn! För mig känns en graviditet sååååå främmande! 😊😊😱

#7 - - Elisabeth Lindroth:

Kan skriva under på själsliga och orkesmässiga förändringar. Kommer man någonsin bli en person med energi igen? ❤️

#8 - - Elisabeth Lindroth:

Åh, du är snart klar! Bra jobbat! Förhoppningsvis gör du bort alla hormoner på vift under graviditeten! 😊❤️

#9 - - Mikaela:

Kan ju hoppas att jag svettas ut de mesta, för svettas gör jag i alla fall 😅

#10 - - Johanna:

Galet med håret alltså! Så det kan ställa till. Jag tappar också mer nu eget andra barnet och hårfästena i sidorna som redan var höga har krupit så högt upp att jag faktiskt klippte lugg. Brukar alltid ångra mig när jag klippt lugg men denna gången trivs jag som tur är.... efter 7 månader har jag fortfarande en "gravid v 13- bula som hade försvunnit sen länge efter första men jag har heller inte haft ork alls att träna knappt. Rumpan är två våningar långre ner. Hyn är mycket fnasigare också. Eller är det att den var så fin när jag var gravid? Nåja. Visst är det värt det en miljon gånger om! Såklart! Men att vara stark saknar jag. För den skull borde man träna lite mer bål osv men när ska man orka när man vaknat en gång i timmen på natten?

#11 - - Anna:

Nu är det inte ens fem månader sedan jag fick andra barnet, men jag upplever ändå att det är stor skillnad jämfört med första. På ett sätt kände jag att kroppen kom igen snabbare den här gången, iaf första veckorna. Inbillar mig att det har att göra med att den här förlossningen bara tog drygt tre timmar, jämfört med fjorton första gången. Men magen hänger mycket mer nu, fick en del bristningar den här gången, inga alls första gången. Under båda graviditeterna tappade jag typ inget hår. Efter första barnet upplevde jag det som att jag började tappa hår igen efter ett tag, möjligen lite mer än vanligt. Men nu... Usch, det ligger hår precis överallt! Badkaret är fullt när jag tvättat håret, och jag vill knappt kamma mig. Har inte vågat inspektera min hårbotten än. Vet ju att det ofta är så här, men jag störs ändå av det, ffa över allt hår på hela golvet. Orka dammsuga varje dag... Och orken, ja när man blir väckt minst tre ggr varje natt, och det sedan är full fart hela dagen, med bebis och tvååring hemma, då är man trött, helt enkelt. Jag och min man säger ofta "Vi ska bara igenom den här tiden!". Mysigt är det, men åh, så trötta vi är!!

#12 - - Anna:

Du och jag har nog slagit rekord i håravfall efter graviditet (mitt första barn dock). Kanske att du tappat lite mer, men jag har tunt hår till att börja med, så min hästsvans är ju den mesigaste råttsvansen i mannaminne nu. Kan inte ha håret draget bakåt för det ser ut som rakad side-cut på sidan. Ska klippa axellångt i veckan, för överhåret har gått av, blir för stor kontrast till det långa. Usch, är väl en liten grej i det stora hela (har ju såhär 7 månader efter förlossningen fortfarande bäckenproblem, DET borde man ju deppa över), men ändå..... Håret ser ju alla. Och SHIT, vad min kropp (och själ) tog stryk av graviditet och förlossning. Vill aldrig göra det igen, fast vill ha ett barn till (om vi kan bli gravida igen). Så det blir ju klurigt.

#13 - - Sofia J:

Kroppen har varit snäll efter båda mina graviditeter, dock så har jag inte behandlat den så bra kanske.
Enda egentliga jobbiga förändringen kroppsligt tycker jag att brösten har varit. Typ " VARS for dom"???? Dom var inte så kaxiga innan men varför måste innehållet försvinna för??
Tycker nog att den själsliga förändringen är störst ändå. Även det som jag är sämst på att hantera.

#14 - - Marie:

Hoppas det vänder snart, detta kankske kan vara något annars?
Prp

Till top